Idag var en stor dag med mycket oro men självklart glädje när vi skulle på rutinultraljudet nu när jag är i v 18. Oro för att något skulle vara fel med barnet, men det gick snabbt över allt eftersom sköterskan sade att allt såg bra ut! Jag har även moderkakan i framvägg vilket gör att jag kan ha svårare att känna fosterrörelser till en början eftersom moderkakan dämpar. Har ju känt lite smått men inget tydligt. Dock var HON mycket livlig i magen. Yes, det är med största sannolikhet en hon! Är så överlycklig så det inte finns eftersom jag så gärna ville ha en tjej. Började störtböla efter ultraljudet (bet mig i läppen för att inte börja böla på britsen hehe) för jag var så himla glad. Å pappa är minst lika glad då han oxå önskat en tjej :)

Så detta var en stor dag för oss och nu längtar jag bara mer efter att få träffa lilla tjejen som man har i magen!